Plötsligt var man inte lika sugen på politik.

Igår var det paneldebatt på jobbet. Representanter från alla ungdomsförbunden var inbjudna, alla dök upp förutom Grön ungdon, Sverigedemokraternas ungdomsförbund och Ung Liberal. Dvs, det var ändå hyfsat bra representation. De gick igenom många ämnen, jobb, integration, vård & omsorg, skola, miljö, Ipred..

Och när vi kom till ipred blev jag fullkomligt förtvivlad.
Eller nej, jag blev fullkomligt rasande.

Alla, såväl röda som gröna som lila, representanter var rörande överens om att Ipred borde rivas upp och inte ens borde ha röstats igenom. De hade till och med haft en gemensam demonstration mot Ipredlagen.

Om så många ungdomar kan samlas i en demonstration och politikerna inte reagerar är det pinsamt.
Om så många ungdomar från så många platser kan samlas i en demonstration och politikerna inte reagerar är det sorgligt.
Om så många ungdomar från så många platser med så olika åsikter kan samlas i en demonstration och politikerna inte reagerar är det total katastrof.

Det ska skrivas förstasidor, debattartiklar, det ska skrikas och det ska minst sagt demonstreras. Det ska diskuteras hemma, på jobben och i skolorna. Det ska göras protestlistor, bojkottningar och karikatyrritningar.
Det ska definitivt inte bli någon ipredlag.

Istället tar politikerna tillfället i akt, det är ju trots allt nära valet, och vänder ryggen mot alla sina ungdomsförbund. De röstar helt enkelt igenom ipredlagen.
De vänder ryggen mot en hel generation.

Långt senare, efter att vi lämnat ipreddiskussionen, försökte representanterna fiska medlemmar till sina partier. Vilken vettig människa vill vara medlem i något där de inte bara får sin åsikt totalt ignorerad utan dessutom får en stor köttkniv i ryggen igenomröstad av sitt eget parti?

Plötsligt var man inte lika sugen på politik.

Ja, jag lever.

Allting rullar på, jag jobbar fyra timmar om dagen inne i stan och resten av tiden är jag hemma. Äter, slappar, diskar.

Just idag är jag lite ledsen, Hultsfredsfestivalen har slängt in handduken vilket innebär att de inte kan genomföra årets festival. Så ja, inombords gråter jag.
Verkligen.

Men jag lever.

Lite bilder från Osaby

Här kommer två bilder från Osaby säteri, den översta föreställer allen upp till huvudbyggnaden och på den nedre ser man vandrarhemmet.

Visst är det spännande? :D

Sommarjobb på SIP

Idag ska jag in till stan för att hälsa på människorna som jag ska jobba med från och med nästa vecka och tre veckor framåt! Jag ska jobba för nätverket Sip, vet inte så mycket mer egentligen...men det kommer bli buskul och säkert oerhört lärorikt; jag är jättenervös!

Nu ska jag göra mig iordning, inget kul väder alls ute. Våra grönsaker står där ute och fryser...

Tofu-hur gör man?

Igår hade vi besök av både en vegan och en vegetarian på logen så det fick bli vegankost för hela slanten. Jag har tyvärr inga bilder, men vi bjöd på veganvänlig potatissallad (sås av havredryck) med stekt tofu. Till efterrätt blev det äggfri kladdkaka gjord på sojadryck och med riven (veganvänlig) mintchoklad över. Gissa om vi var stolta!

Dessvärre klickade det inte mellan mig och tofun (qourn har jag alltid tyckt smakat för jävligt), den var ju alldeles svampig och smaklös. Hur tillagar man tofu så att det blir gott?

Får nöja mig med tofuglass så länge, det däremot är bland det bästa jag vet!

Älskade Oskar

Man skulle kunna tro att jag har bytt ut Mattin, men riktigt så illa är det inte. Jag har bara blivit så förälskad i Oskar Linnros nya (och första) album! Genom Eld, 25, Från och med du, Annie Hall och Ack, Sundbyberg är alla musikaliska underverk och Oskars röst är så härligt sval. Så somrig. Just nu är det Från och med du som hörs mest, jag älskar de sista raderna.

Albumet finns på Spotify, ni måste lyssna!

Undersköna Småland

Jag har i ett års tid tjatat om hur vackert Skåne är, särskilt hur mycket vackrare det är än Småland.

Ja, Skåne är vackert.

Men Småland slår ändå allt när det krämas på med ängsblommor, skogssjöar, stenmurar, spindelväv och solnedgång. Och all den vackra skogen, ack så fint här är.

Ps. Visst är det fint med kollage? Fina bloggen Trädgårdsdrömmar har alltid underbara kollage, förstår inte hur de har tid att göra dem bara...eller så är det jag som så snigellångsam!

Osaby och Örtagården

I söndags skrev vi på ett arrendekontrakt som innebär att vi senare i år kommer ta över skötseln och driften av Osaby Säteri, en helt underbar anläggning som både är lik och olik den vi redan har! Den kommer att komplettera vår nuvarande verksamhet perfekt och vi är alldeles uppspelta över allt det nya!

Samma kväll ringde en (mycket driftig) kvinna som hette Annkristin som tydligen skötte Örtagården på Osaby. I avtalet ingår att vi tar hand om den och hon ville gärna att vi skulle komma och prata lite om den. Sagt och gjort, dagen efter infann vi oss i Örtaträdgården, och vilken örtagård...! Mellan 200-250 olika växter fanns där, från början ska där ha funnits närmare 300. 30 olika sorters myntor, det säger väl lite om omfånget...sammanlagt fanns där nio olika land med olika inriktningar, tex. kryddväxter, köksväxter, giftiga växter, läkeväxter...helt otroligt!!!

Det här "lilla" landet innebär förstås en hel del arbete, jag blir kallsvettig av bara tanken på alla växter jag borde kunna redan nu! Dessutom står de i lite oordning i landen nu, så Annkristin önskade att vi kunde organisera upp dem lite. Visst, inga bekymmer! I sommar kommer jag att få hjälpa Annkristin lite i landen så att jag lär mig något åtminstone. Haha...men det kommer att bli hur kul som helst och jag ser fram emot det, verkligen. Vet bara inte hur tiden ska räcka till (det har ni säkert hört innan, det brukar ju lösa sig).

Efter besöket i Örtagården var jag förstås tvungen att åka in till stan och köpa ett anteckningsblock enbart för Osaby och Örtagården. Här ska det planeras, tjoho!

Besök gärna Osabys hemsida!

3 år med älsklingen!

Idag firar jag och Mattin tre år!

Sommarlov!

Ja, nu är skolan också slut och de sista prylarna är hemma. I veckan har det varit lägerskola, slutstädning och ösregn i en salig röra. Det är skönt att vara hemma och bara ta det lugnt.

På måndag ska jag börja jobba, lite hux flux blev det när brevet kom igår med besked och jag vet fortfarande inte var jag ska vara. Kul blir det iallafall, om jag förstår det rätt ska jag jobba som assisterande projektledare. Spännande!

Hejdå Hvilis!