Så fint, så fint.

Igår hade vi druckit för mycket te och Oboy och lyssnat på alldeles för mycket av Peters roliga älghistorier att vi helt enkelt inte kunde gå och lägga oss. Så vi gick en runda och stötte på fler som inte heller var redo för att sova än. 

Kärleksörten

(Provar blogspots nya publicieringsverktyg)

När jag gjorde min praktik på en kyrkogård i ettan så minns jag ett hav av funkia och ett hav utav kärleksört; två växter som jag sedan dess hyst ett stort agg emot. 

Funkian har jag så gott som försonats med och till och med varit beredd att plantera hemma, värre har det varit med kärleksörten. Kyrkogårdsblomma, har jag kallat den och tittat åt ett annat håll. Ful som fa-an. 

Men jag ska erkänna att nu, två år senare, så kan jag förlika mig med den stackars kärleksörten. Okay, du är fin. Och bra. Och finns i många läckra färger. Och har häftiga blommor.

Och förra helgen köpte jag två stycken.