Sara Bäckmo som driver Skillnadens Trädgård tipsade i somras om att man kan klippa ner sina svarta vinbär ganska rejält efter skörd, och sedan ta tillvara på skotten som sticklingar. Jag har ju tidigare bara beskurit mina vinbär försiktigt på våren och tagit tillvara på de skotten, men i våras konstaterade jag att våra buskar var i behov av en större föryngringsbeskärning. Några av dem hade blivit väl stora medan andra inte tog sig riktigt så bra som jag hade velat, och kanske behövde en extra skjuts.
Sagt och gjort, jag gick loss med sekatören! Vi har fem buskar i varierande storlek, vissa ganska yviga. De fick sig rejäla friseringar, och såg ganska snopna ut efteråt.
I min iver att driva upp fler buskar så hade jag först en tanke om att spara på alla skott, men det blev för många - vid 70 slutade jag räkna! Efter lite hjärtskärande sortering, där de allra minsta gick bort, återstod "bara" 60 st skott. Jag hade inte riktigt tänkt igenom idéen innan och saknade därför krukor till alla dessa. Nöden har ingen lag, och petuniorna som jag så omsorgsfullt planerat i mina nya fönsterlådor i våras for all världens väg.
Som luttrad sticklingstagare så hade jag inga förhoppningar om att alla 60 plantor skulle rota sig. De fick en tuff start i gassande augustisol, och några veckor fick de spendera på husets norrsida, där solen inte stekte lika hårt. Den hade dock redan hunnit gå ganska hårt åt de små bladen, och jag tänkte att lite spill får man räkna med. Men hur många av dessa 60 st sticklingar tror ni har rotat sig? Alla 60 st. Om de överlever vintern kan vi plantera en hel vinbärshäck vid nya huset!
