Nötter i maskinen

Det här är lite knäppt, jag vet, men för några veckor sedan beställde jag hem tvättnötter. Det är nötter som man lägger i tvättmaskinen, istället för att använda tvättmedel. Visst låter det flummigt? Maken var klart skeptisk, det är han som för det mesta bossar över tvätten. Först trodde han att jag skojade, men tack och lov låg det en liten lapp med instruktioner i påsen som han läste flera gånger om. Sen testades det.

Det funkar! Med förbehåll för de allra värsta fläckarna, särskilt på ljusa tyger, men på vanlig tvätt funkar de alldeles utmärkt. Fläckar och grådassighet försvinner, och dålig doft också. Knäppt och nästan lite magiskt, att de där små stenhårda nötterna kan få tvätten ren bara genom att rulla runt där inne i maskinen. Superenkelt är det också, man bara lägger 5-8 nötter i en tvättpåse tillsammans med tvätten och kör sitt vanliga program. Sedan får de ligga och så använder man dem igen, varje nöt kan användas ungefär sju gånger. Jag beställde mina samtidigt som jag beställde såpan från Västerbottensåpa, ett startkit med nötter kostar 119 kr. Alltså ingen jättesumma om man skulle misslyckas. Testa du också! När de är färdiganvända kan man slänga dem i komposten.

Mindre plast i köket

 

I mars 2013 bestämde vi oss för att plastbanta vårt kök. Det var, och är, lite av ett mysterium för mig hur det kunde bli så mycket plastprylar i vårt hus - och särskilt i köket. Det blev verkligen ett uppvaknande för mig. Plast är inte naturligt, plast kan vara farligt och omöjligt för naturen att bryta ner. Så det blev till att börja sanera. Vi prioriterade i den här ordningen:

1. Saker som kommer i kontakt med varm mat.
Här var stekpannorna viktiga, eftersom de var i teflon. Dels ville vi bli av med teflonet, och dels ville vi slippa alla plastverktyg som man måste använda för att inte ta sönder teflonytan. Vi var lite osäkra på hur vi skulle ta omställningen, så efter att tunga fina gjutjärnspannor hade inhandlats så fick faktiskt teflonpannorna bo i källaren en vecka. Ifall det skulle krisa! Det gjorde det inte och sedan fick de flytta.

 

Nya gjutjärnspannor kan locka, men de bästa köper man faktiskt på loppis. De är inoljade och klara för användning!

Något annat som ofta kom i kontakt med varm mat var matlådorna som vi hade med till jobbet. Vi kompromissade och köpte glasburkar på Biltema, med plastlock. Plåtlådor är svindyra och går inte att micra i alla micros (men i många moderna faktiskt). Idag har vi bara glaslådor, de är fantastiska. Vi har också kompletterat standardlådorna med några mindre för grönsallad/kall sås, samt några större som vi kan frysa till exempel flera portioner böngryta i.
Även skålar och durkslag var sådant som med jämna mellanrum utsattes för varm mat och därför
byttes.

 

Emaljerade durkslag är fina att titta på men inte kul att använda. De rostar lätt om man inte är riktigt noga med disk och tork!

2. Saker som utsätts för stort slitage
Som till exempel skärbrädor! Varje gång det blir en rispa i en plastskärbräda så försvinner den plasten någonstans, vart då? Precis...i den här kategorin kom också osthyvel, konservöppnare, "lilleman". De slits inte så hårt vid användning men däremot så ligger de och skaver mot varandra i lådan och blir på så sätt lite nötta.

 

Det tog tid för oss att hitta bra osthyvlar på loppis, men till slut så. 

3. Saker som kommer i kontakt med livsmedel. 
Det mesta i ett kök? Ja, typ. Fast vi har tullat lite på en del verktyg som har handtag i plast eller gummi. De kommer inte i kontakt med maten, och det är det viktigaste. Slickepottar och penslar har varit svåra att hitta substitut för, men vi har åtminstone valt sådana som har trähandtag. Vi har efter hand bytt ut behållare i skafferiet, som nu mest består av glasburkar. Tyvärr kom de inte med på bild!

 

I vänstra bilden kan man ana lite plasthandtag som har smugit sin in. Jaja, det får vara. 

Är vårt kök nu 100 % plastfritt då? Nej, det går i princip inte. De flesta köksmaskiner, från kaffebryggare till hushållsassistent, innehåller mer eller mindre plast. När vi köper in nya saker är det plastfritt (helst second hand) som gäller, men prylar i plast kan komma in om det är välmotiverat. Vi är inte rabiata, vi vänder oss bara bort från onödig plast - det finns sååå mycket. I köket på Björkholmen ska vi byta ut två bänkskivor som har ett slags plastöverdrag, men däremot behålla linoleummattan på golvet. Den sistnämnda är inte det snyggaste världen har sett men otroligt lättstädat och tacksamt på så sätt.

En fråga som ofta dyker upp är - vad gör ni av plasten som ni inte vill ha? Köksprylar har jag tagit med mig till köket på Osaby. Eftersom slitaget på köket där är värre än hemma så slits saker ut fortare och behöver bytas. Dessutom behövs det alltid fler skålar, verktyg osv.

Bänkskiva som ska bytas ut till ekskiva. 

Mjukt & snällt

En nackdel med att börja plastbanta är att man sakta men säkert förstår precis hur mycket plast vi faktiskt har omkring oss - i allt. Man känner sig så lurad, för det man trodde var trä är plast, det man trodde var tyg är plast, det man trodde var metall är plast och det man trodde var sten...är plast. 

Särskilt tyg tycker jag är lurigt, det är så lätt att glömma bort att bara för att det känns som bomull eller något annat naturmaterial så är det långt ifrån säkert att det är så. Min nya hobby är att läsa skötselrådslappar. 

Kläder och textilier som vi använder ofta och dessutom nära kroppen, till exempel sängkläder, handdukar och kuddar & filtar i soffan, står näst på tur i plastbantningsprojektet. I den bästa av världar hade vi haft råd att byta ut allt till ekologiskt naturmaterial, men det går inte. Kuddarna i soffan är i bomull och kommer från IKEA och filten är i ull från Klippan Yllefabrik. Mjukt och lite snällare mot världen.