Om att bli äldre

21 december 2006

Det känns skönt att bli äldre.
Att ha samma skostorlek år efter år.
Att fylla år efter år.

31 januari, 1 februari och 11 februari 2007

Åren passar mig bra. Tiden börjar kanske komma ifatt mig nu, eller så har jag saktar ner. Eller både och. Jag är inte fjorton längre och det är skönt, för jag var nog aldrig fjorton mer än på riktigt. Inte riktigt, inte riktigt bra var jag aldrig.

3 mars, 17 mars och 23 mars 2007

Så som tur är så har jag också, håll i er, blivit äldre. Som så många andra. Som hon som läser till målare, som de som skaffat lägenhet och riktiga jobb, som hon som ska bli mamma. För andra gången. Som dem har jag blivit äldre.

9 april, 24 april och 8 maj 2007

Har vi blivit äldre.

5 juni, 30 augusti och 1 september 2007

Äntligen passar tankarna tiden och åldern och sakta, sakta, blir det rätt. Jag trivs bättre här än där. Jag kommer trivas bättre sen än nu, inte för att något egentligen är dåligt nu utan snarare för att jag redan är där.

8 november och 18 december 2007, 14 januari 2008

Så nu har åren gått och framtiden är här och jag pustar ut. För det var med en viss ångest jag tänkte, att de åren kommer passa mig bättre. Risken fanns, att det inte skulle bli så. Tänk om jag kunde gå tillbaka och säga, kära du, det blir precis sådär bra. Som för så många andra. Som för han som slutade ta det han tog, som för hon som flyttade till Paris, som för de som till slut blev ihop. Det blev precis sådär bra för mig.

17 januari och 18 februari 2008

Precis så bra för oss.

11 maj, 13 maj, 29 augusti 2008

Det skaver fortfarande lite. Tiden passar inte riktigt, men det funkar. Jag vet att tiden kommer ifatt något år, jag tror det. Jag tror det för alla de som precis som jag aldrig var särskilt bra på att vara fjorton år. Inte femton heller. Eller sexton eller sjutton. Kanske lite bättre som arton, men fortfarande inte jättebra. Det skaver fortfarande.

18 september, 23 september, 8 oktober 2008

Så det är skönt att bi äldre.
Att ha samma skostorlek varje år.
Att fylla år efter år.

(Hoppas att inte Jesper, Erik, Ellen, Robert, Jonna eller Mikaela har något emot att få vara med litegrann. Alla bilder går att klicka upp för att få större, så att man verkligen ser hur smal Mattin var och vilka konstiga färger jag hade i håret. Håhåjaja.)