som fanken

Japp, nu är vi tillbaka på den skånska slätten igen. Jag kan berätta för alla som sitter kvar i den Småländska försommarskogen att här har de knoppar på rapsen och syrenbersåer i full blom. Fint som fanken.

Måste dock erkänna, att efter att ha bott mitt på slätten i ett tag nu så längtar man allt mer hem till skogarna. Spelar ingen roll att solen går upp tidigare här eller att blåregnet redan blommar, här finns inga insjöar som ryker om morgonen. Inte heller finns här några insjöar, som sjunger om vintern. Nepp.

Däremot finns här fasanjävlar och för en kvart sen såg jag en utanför fönstret, som jag stängde fort som fanken.