var menat som en spark i röven på alla gnällspikar som gnäller över hur högt bensinpriset är samtidigt som de rullar ut sin stadsjeep från uppfarten.
Var menat som en tumutdragarhjälp för alla segervissa som står i startgroparna och bara väntar på att bli ivägputtade.
Men framför allt var det menat som en mjuk klapp på kinden på alla de som känner ängslan, ångest, oro, skräck och uppgivenhet inför det nya året och åren som kommer därpå. En liten vink om att det kommer att bli bättre och att det inte ens är särskilt dåligt just nu. Att alla ni har mycket kvar att ge och framför allt att få. Att livet inte alls måste vara den ena för jävliga dagen efter den andra utan rätt hyfsat bra, kanske till och med väldigt bra om man lägger manken till. Ni kan, vi kan.
Så var det menat.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar