Just nu pågår en debatt om Sveriges alldeles för höga
ungdomsarbetslöshet. 22 procent, dvs mer än var femte person mellan 16 – 25 år
går utan jobb, något som får både politiker och fackliga att klia sig i
huvudet. En del anser att en trolig orsak till detta är att vi i Sverige har
alldeles för höga ingångslöner, vilket gjort att ett förslag om att ungdomar
ska kunna anställas för 75 procent av lägstalönen har lagts fram.
Jag tror att vi alla är rörande överens om att de här ”för
höga ingångslönerna” knappast rör sig om några miljonbelopp, och att 75 procent
av lägstalönen inte rör sig om många tusenlappar i månaden; som ska räcka till
mat, hyra, transport osv. Som sextonåring brukar man inte ha några problem med
att fortfarande kunna bo hemma hos mor och far, men när man är 24 år tror jag
att ganska många är sugna på att pröva lyckan och skaffa eget. Jag skulle vilja
se de politiker som är positiva inför tanken på att skaffa familj grundad på löner
som enbart består av två tredjedelar av den normala minimilönen. Å andra sidan
skulle detta lösa ett annat stort problem i Sverige, nämligen bostadsbristen
hos unga. Vi får helt enkelt se till att bo hemma tills vi närmar oss trettio! Någon
vidare bra lösning vet jag dock inte om jag skulle vilja kalla det...
Sänk arbetsgivaravgiften ytterligare, luckra upp LAS, ställ
högre krav på Arbetsförmedlingen (som precis som alla myndigheter verkligen
hade mått bra av lite konkurrens) och satsa på utbildning. Om och om och om
igen; utbilda för framtiden, inte för det förgångna. Om vi ska ha en skola som
förbereder elever inför arbetsmarknaden bör det i varje gymnasieutbildning vara
obligatoriskt att:
¤ Läsa minst 100 poäng ekonomi – för oavsett vad du jobbar
med och vem du blir som vuxen så kommer du att handskas med pengar. Lyxfällan ska
vara ett program för tv, inte ett program för en hel generation.
¤ Läsa minst 50 poäng företagande/entrepenörskap – för att Sverige
har en stark småföretagandekultur och måste behålla den genom att utbilda nya
entrepenörer.
¤ Ta körkort – för oavsett vilket jobb du söker idag så är
körkort ett krav eller starkt meriterande.
¤ Genomföra minst två perioder a 4 veckor praktik – för att
även de som går teoretiska program ska få en chans att komma ut på
arbetsmarknaden.
¤ Ha schemalagd jobbcoaching – för att det är rent ut sagt
överjävligt svårt att försöka skriva CV, söka jobb, gå på intervju etc utan
någon som helst erfarenhet.
Den svenska skolan över lag måste utöver detta grunda ett
samarbete med svenska företag och på ett helt annat sätt uppmana sina elever
att vilja arbeta. Man måste komma ifrån de akademiska tankegångar som idag
genomsyrar både lärare, kurser och betyg. Att ha läs- och skrivsvårigheter,
utvecklingstörningar, bokstavskombinationer eller bara vara allmänt stökig
innebär inte att man är en sämre löntagare; bara att man inte passar in i den
svenska skolans betygsstege.
Jag talar nog för alla mellan 16 – 25 år när jag säger att
vi inte vill reas ut. Som Martin Klepke skriver HÄR, ” Lön ska alltid ges
i förhållande till det arbete som de anställda utför.” Och jag uppmanar alla där ute, att om du
känner att vart du dig i världen vänder så får du ingen lämplig lön; bli
egenföretagare. Då bestämmer du själv hur mycket lön du ska ha, oavsett ålder. Du
är inte till salu.
Fler bra artiklar i ämnet:
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar