Jag dansar alltid nykter

Ikväll är det nyårsafton och jag är nykter - det har jag varit varje kväll i snart 23 år. Det vill säga, i hela mitt liv. Jag har aldrig tagit en öl, druckit ett glas vin eller svept en snaps. Jag är helnykterist. Varje skolavslutning, varje födelsedag, varje midsommar, kräftskiva och nyår, är jag spik nykter.

Det är kontroversiellt att frivilligt välja nykterhet. Att man avstår alkohol på grund av sjukdom, graviditet eller helt enkelt för att man ska köra hem, det är helt förståeligt och inte konstigt alls. Att däremot välja att vara nykter helt utan anledning, det skapar uppmärksamhet och en del tycker nästan att det är på gränsen till oförskämt. Att jag med mitt val att avstå alkohol ser ner på de som väljer att dricka alkohol. Som om de vore sämre människor. Varför i hela fridens namn är jag nykter?

Nyktert midsommarfirande - nemas problemas. Man kan dansa och leka lekar!

Jag har ingen specifik händelse att grunda mitt val på, inget traumatiskt barndomsminne som etsat sig fast i det undermedvetna. Det är inte heller ett politiskt eller ideologiskt ställningstagande. Förutom en lektion i argumentation på gymnasiet har jag aldrig debatterat alkohol och nykterhet. Jag har en ganska liberal syn på människors förmåga att själva ta beslut om hur de vill leva sina liv. Mitt liv, mitt ansvar.

Nykter student - går hur bra som helst! Alla är glada.

Om jag ändå ska försöka härleda nykterhetsbeslutet till något, så har det nog ändå lite med den där sista meningen att göra. Mitt liv, mitt ansvar. Utan att vilja propagera alltför hårt så vill jag ändå påstå att alkoholkonsumtion, stor eller liten, kan få stora konsekvenser för både den som har druckit och de som finns runtomkring. Det här vet alla om och jag tänker inte rabbla några dystra siffror om rattfylla, våld i hemmet och idiotiska fylleidéer som gått käpprätt åt helvete. Jag vet att ni vet.

Nykter bröllopsfest - finfint! Ingen gjorde bort sig, alla hade roligt.

Så, till den avgörande biten - är mitt liv tråkigt? Kan jag verkligen släppa loss? Absolut! Jag behöver inte kompensera något bristande självförtroende med alkoholens gränsupplösande inverkan. Jag kan sjunga, leka lekar och dansa - spik nykter! Jag kan till och med intyga att en fest med helt nyktra deltagare, är precis lika rolig som en fest med onyktra deltagare. Finns det inga nackdelar alls? Jo, det är ofta så att är man bortbjuden så har vin och öl valts med omsorg, medan det alkoholfria alternativet bruka sträcka över ett spann från Coca Cola till Ramlösa. Inte alltid så upphetsande.

Ska du bjuda på nyårsfest ikväll och misstänker att åtminstone en i gänget kommer att vilja dricka något alkoholfritt? Skit i Pommac och alkoholfritt vin, välj istället det här alkoholfria bubblet (eller det här med jordgubbssmak, åh så god), den här alkoholfria ölen, den här cidern eller den här drycken som jag inte riktigt vet vad jag ska kalla den, men som är så otroligt god till kött. Alla finns i Systembolagets ordinarie sortiment.

Nyår när det är som bäst - helt nykter! 

Ta det lugnt med raketerna och spriten, det blir ett nytt år ändå. Gott nytt!

Trädgården som ska bli

Än så länge ligger trädgården i dvala. Det enda som rör sig där ute är mullvaden, som gör ett digert jobb framför ladugården. Hen, och en del annat i trädgården, ska vi ta tag i framåt vårkanten. 

Såhär ser vår framsida ut! Fotograferad med läsplattan inifrån vardagsrummet, så inte den bästa kvalitén. Men man ser ändå det väsentliga; landsvägen som går förbi, trägärdsgården som omgärdar gårdscentrat på tre sidor och så grusgången som leder till stora ingången. Längst ner till höger kan man också skönja en av flera rhododonreonbuskar som är planterade intill husfasaden. Om vi ska göra något på framsidan i år så är det att flytta de där buskarna, för vi är allergiska mot att ha perenna växter intill fasaden. Sedan får vi se, vi har planer på att så småningom bygga till en veranda på huset, och då blir det lite mer pyssel på framsidan.

(Bilderna lever sitt eget liv när jag lägger in dem via läsplattan, storleken går inte att ändra.)

Och baksidan! Bredvid det lilla brygghuset till höger i bilden, har de förra ägarna haft ett litet grönsaksland/potatisland. Där har vi tillfälligt grävt ner alla växter som vi hade med oss från Ekelund, och de måste först och främst få sig platser i den nya trädgården. Sedan ska vi bestämma om vi ska fortsätta använda den ytan för odlingen, eller se oss om efter en annan. Jag ser två fördelar med att välja en annan plats i trädgården: 1. vi kan hitta en yta som går att expandera och göra mycket större och 2. Kanske också en soligare plats, även om jag i ärlighetens namn tror att det blir ganska soligt här också (brygghuset står norr om den lilla odlingsplätten). 

Det som inte syns på bilden nu är trädgårdens västra och östra sida. På västra sidan står tre stora träd (björk och kastanj) som vi vill ta ner. De står väldigt nära huset och stjäl både solljus och vatten från gräsmattan. 

Det är planerna som ligger närmst åtminstone. Sedan har vi hundra till, men de tar vi efter hand. 

Året som gått

Gjorde du något 2015 som du aldrig har gjort förut? Ja, massor. Små saker som att stoppa korv, förlösa en kalv, försöka återuppliva en gris (det var tyvärr för sent), öppna ett ISK-konto och ha tea party. Dessutom åkte vi på charter för första gången och så köpte vi gården.

Semester på Gran Canaria i januari.

Genomdrev du någon stor förändring? Den största förändringen var nog att se att alla våra ihopsamlade slantar försvinna ut i rymden. Det gjorde de ju inte rent fysiskt utan vi köpte ju gården för dem, men det känns ändå lite konstigt att logga in på internetbanken och ha så lite pengar. Lite naket på något sätt, även om vi såklart har en bra buffert kvar och kommer att kunna spara pengar även framöver.

Vilket datum från 2015 kommer du alltid att minnas? 25 november, när vi fick tillgång till gården. Sen får vi se, just datum fastnar lätt i min hjärna. Många datum kring det här gårdsköpet; första titten, första budet, påskriften av kontrakten...jag har skrivit ner alla datum ifall de försvinner ur huvudet. 5 december kan också bli minnesvärt, men det får tiden utvisa. Jag håller tummarna för att det blir det!

Mattin sprang sitt första lopp den 1 maj
(det kan man knappast tro, ösregn och några få plusgrader).
Det gav blodad tand. 

Vilka länder besökte du 2015? Ovanligt många; Sverige, Spanien och Grekland. Vi var på chartersemester två gånger, en gång i januari och en gång i oktober. Nu känns det som att det kan bli långt till nästa gång, men vi har fått blodad tand och hoppas kunna spara åtminstone en liten summa pengar varje månad så att vi kan åka iväg om kanske 1,5 - 2 år igen.

Bästa köpet? Gården såklart! Och på juldagen köpte vi en ny diskmaskin, den gamla som fanns i huset var inte pålitlig för fem öre och drog förmodligen massor av el. Den nya är tyst, energisnål och rymmer 14 kuvert. Att man kan bli så fäst vid en apparat!

Gjorde någonting dig riktigt glad? Hmm. Det beror på hur man menar, sådär innerligt glad och sorglöst lycklig, det var nog få gånger. Det är svårt att vara sorglös, för även om ens eget liv är fint som snus så är det många, många människor i världen som lider just nu. Det går inte att blunda för. Men för det mesta är jag väldigt glad och positiv.

Vad önskar du att du hade gjort mer? Ätit grönsaker och helt vegetariska middagar. Vi är i ärlighetens namn usla på att äta vegetariskt hemma, även om vi har blivit lite bättre på att ha grönsaker som tillbehör till middagen. Det har blivit lite mer sallader och kokta grönsaker, men de helt vegetariska middagarna har varit pinsamt få. Jag vill ju att vi ska vara ett föredöme och visa att det går alldeles utmärkt för en vanlig familj att äta vegetarisk hemma, men i år har vi nog snarare varit ett exempel på det motsatta. Fy!

Vad önskar du att du gjort mindre? Bråkat med min man. Fasen, vi har skrikit mycket på varandra i år. Vi har tagit några riktigt stora och tuffa beslut tillsammans, och det är väl så att när det kommer till sin spets så kommer olikheterna fram. En liten tröst är att vi inte går tysta och tjurar på varandra, utan säger vad vi tycker. Ja eller skriker det rakt ut...men men. Min stackars svärmor frågade försynt vid ett tillfälle, "men ni tycker väl om varandra?" och jag förstår att när man bara pratar om det som stör en hos sin partner, så kan det verka precis tvärtom. Fast det i själva verket är så att vi verkligen, verkligen tycker om varandra och att allt bråkande bara har handlat om att vi båda verkligen vill fatta rätt beslut för framtiden.

Vi firade vår tvååriga bröllopsdag med sommarfest för familj & vänner,
och sen utgång på stan.

Favoritprogram på tv? Jag har kollat på massor av serier i år! Både på tv, Netflix och HBO. SVT har briljerat tycker jag, vi har suttit bänkade framför både Jordskott och Bron. Varav den första var helt outstanding bra.

Bästa boken du läste i år? I år har det inte blivit så många djuplodade böcker, verkligheten har varit svår som den är med krig och hemskheter. Jag har läst hela Sandhamnsserien och den var bra!

Största musikaliska upptäckten? Jag har tydligen lyssnat på 860 olika artister i år (Spotify erbjuder en att göra en sammanfattning av ens musikår) men någon ny husgud har det inte blivit.

Vad var din största framgång på jobbet 2015? Vi ställde ut Rinkaby Gård på MAT2015 och fick massor av uppmärksamhet, både på plats och via ett fint reportage i tidningen. Jätteroligt, det känns som att vi är på rätt väg.

På MAT2015 tillsammans med bästa kollegan och mamman.

Var du gladare eller ledsnare jämfört med tidigare år? Ledsen är kanske inte rätt ord, men jag har känt mig nedslagen många gånger. Det har varit några kämpiga motgångar under året, och mycket sjukdom runtomkring oss. Vi har dock haft turen att hålla oss friska, och dessutom haft både jobb och ett (två!) fint hem. Så jag vill inte klaga!

vad spenderade du mest pengar på? Maten, hemmet och resor.

Vilken är din största insikt under 2015? Att jag orkar mycket mer än jag trodde! Många kvällar har jag känt mig mer eller mindre tillintetgjord och oroat mig något fasansfullt inför morgondagen, men när den nya dagen kom så var jag ändå fylld med mod och energi. Det har varit häftigt.

Vad är du peppad för inför nästa år? Jag längtar efter längre dagar, så att vi kan börja fixa iordning på gården! Taket på ladugården ska rensas på decennier av mossa, vi ska bygga hönsgård och ordna ett potatisland.

Bild från oktober, då vi flyttade alla växter till gården.

Skogsröj

Helgen mellan jul och nyår vigdes åt att röja i skogen. Vi är verkligen två novisar när det kommer till skog, men även ett otränat öga känner igen en rotvälta och förstår vad det innebär. Andra natten som vi sov i nya huset drog stormen Gorm in över Småland, och därefter har några oväder till passerat och dragit med sig lite träd. Fler än vi trodde faktiskt, men egentligen inte oväntat. Den förra ägaren hade sparat det här lilla partiet frösådda granar & tallar just för att skydda den yngre skogen bakom, och nu hade de gjort sitt jobb.



Många rotvältor var det, och de låg huller om buller. Egentligen kan både jag och Mattin köra med motorsåg, men jag vågade aldrig göra slutprovet under min kurs för ungefär 4 år sedan så han är den enda av oss som har körkort. Töntigt såklart, men jag tycker att det är lite läskigt och att vara rädd när man jobbar med maskiner och tunga ting (som träd ändå är) är en ganska farlig kombination. Så jag håller mig ifrån den biten. Å andra sidan är det alltid bra med en hantlangare som kan hämta brytjärn, fila kedjan och ordna med fika. Min roll alltså.



Min pappa var med oss i skogen. Han har mycket mer erfarenhet än vi vad vi har, en enorm kunskapskälla. Sedan löser han kanske inte alltid saker "enligt boken" men det brukar gå bra ändå. Det är sällan träden beter sig "enligt boken" heller. Dessutom är vi evigt tacksamma för att vi får låna hans maskiner, som verkligen underlättar grovgörat.



Vi har lite kvar, men det värsta är undanröjt. Som synes på bilden ovan så ska det mesta sågas och bli virke! Vi har en egen såg på gården, men den behöver lite kärlek & omtanke innan den är igång och därför sågar vi hemma hos mina föräldrar. En del ved blir det också, och förmodligen ett praktfullt valborgsbål av allt ris som ligger kvar.