Då till lärkans rymdrevelj
skall hon komma, våren,
smyga hasselfrans och sälg
utmed lövängssnåren,
sålla tussilagostänk
utmed väg och diken
och små blåa sippors blänk
in i skogens riken.
Ur Pelle Nävers dikt Vårmånad
Ja, snart så är våren verkligen här. Jag fasar alltid lite, konstigt nog, men det beror på att våren är ett så tydligt tecken på hur fort tiden går. Den långa vintern som vi hade framför oss med alla mörka nätter och kalla mornar, den är plötsligt puts väck. Klar och avslutad för den här gången, och våren, den ljuvliga våren, den försvinner ännu fortare. Den smyger sig på och kastar oss sedan rakt in i sommarens överdådiga prakt.
Men än är det vinter; det är bara inomhus, som våren har börjat smyga sig på...
Hägg, precis innan knoppsprickning |
Vinbären som har blivit en riktig följetong i våra liv. Nu med både blommor och rötter! |
Forsythia, först av vårens efterlängtade solstrålar och så tacksam att ta in i vas. |
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar