Kvällen äger ett alldeles särskilt lugn. Mörkret sänker sig, här utanför stadens gatlyktor är det väldigt definitivt och obestritt när det inträder. Totalt mörker. Mina föräldrar bor lite närmre stan, och från deras gård kan man se stadens många ljuspunkter som ett orange sken över himlen. Det når dock inte ut till obygden där vi bor.
Lika bra är det, vi har egna ljus.
Jag kan längta till kvällen, när arbetsdagen är avslutad och tempot är lugnare. Middagen är avplockad och det sprakar gott i lilla kaminen. Då sjunker både jag och Mattin ner i soffan och njuter av att varva ner inför natten. För det mesta har vi då hunnit prata igenom dagen som har varit och ägnar oss på varsitt håll antingen åt att läsa, titta på tv eller slösurfa på våra läsplattor.
Just nu plöjer jag igenom Lars Keplers fjärde bok, Sandmannen. Varvar det med stora mängder te och en ostbit ibland.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar