torsdag 14 januari 2016

Stadigt i mörkret



Äntligen har jag ett stativ igen! Det stals (eller gick sönder, minns inte riktigt) i samband med att vi hade inbrott på Osaby sommaren 2012. Jag har verkligen saknat det stundtals och tack vare en ny vän som bor i grannsocknen har jag återförenats med detta fantastiska redskap. Tack Maria för att jag fick köpa ditt gamla avlagda stativ, det har redan kommit till stor glädje! 

Jag sprang ut en runda ikväll och fotograferade på gården. Ovan ser ni vårt hus framifrån (norr i ryggen) och bakifrån (söder i ryggen). Nedan ser ni våra grannar på Kalasvägen, först på vägen österut och sedan på vägen västerut. Fortsätter man österut så kommer man till Tävelsås och fortsätter man västerut så kommer man till Osaby.

Sist en bild på Björkholmen som det ser ut när man kommer körande på landsvägen, med Franz som otåligt väntar på att bli insläppt i stugvärmen. 




Eftersom jag i flera år har undvikit fotografering med lång slutartid har jag inte heller övat särskilt mycket på efterbehandlingen av den typen av bilder. De här bilderna känns inte helt hundra men de får duga, lite ringrostig får man väl vara i början. 

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar