Vi började med att försöka komma överens om vilka fem budskap vi ville skulle gå till omröstning. Mer än så hände inte, men jag tror ni förstår att diskussionen gick het eftersom det tog två timmar att något sånär komma överens.
Efter det så var det samling i aulan och presentation av de olika spårens budskapsförslag, sammanlagt 13 stycken. När presentationerna var slut hölls det en sk. ”pluppomröstning”. Varje person fick tre små klistermärken där varje klistermärke var en röst. Därefter skulle man sätta sin röst på de budskapsförslag man gillade bäst, ett i varje spår. Vann gjorde förslagen (skriver på svenska för enkelhetens skull) ”Skapa en global Bank som finansieras av globala skatter”, ett projekt som hette Plastpåsar dödar (lät bättre på engelska: Plastic bag kills) och skatter på varor som är miljöfarliga.
Såhär tyckte jag: Det hela tog onödigt mycket tid pga. Allt tjafs som uppkom, jag förstår inte varför folk måste tjafsa emot, hela tiden. I vilket fall var det tre bra förslag som vann, även om jag är lite tveksam om man kan säga vilka varor som är miljöfarliga. För det är väl alla, bara mer eller mindre? Plastpåseprojektet blev jag jätteintresserad av och bad dem kontakt med mig, så jag hoppas verkligen att de gör det… alla förslagen var konkreta, det är bra!
Efter hela den här cirkusen var det lunch och vi fick våra fina tröjor! Vi samlades i aulan för att ha paneldebatt med talespersoner från några större organisationer, bla. Naturvårdsverket. De kommenterade våra förslag.
Såhär tyckte jag: buu för vuxna som inte tar yngre på allvar och bara gör reklam för sig själva! Flera av de i panelen gjorde sitt bästa för att dämpa publikens glädje, så himla tråkigt. Desto roligare med dem som höll med och var glada med oss, tex. Tomas från Naturvårdsverket (eller var det Naturskyddsföreningen? Jag minns inte!). Sånt älskar vi!
Här blir det lite minnesluckor för min del, men jag vet att Birgitta Norden som var projektansvarig, höll ett underbart och hoppfyllt tal. Tack Birgitta! Rebecca från Danmark berättade lite om vad de skulle göra under COP15 och de som hade jobbat med projektet fick rungande applåder.
Hela helgen avslutades med att vi gick ut på innergården och kastade en stor uppblåst jordglob mellan oss och tog gruppkort. Det blev många kramar och mejllistor, jag tror jag har skrivit upp min mejl 50 gånger i helgen.
Nu var helgen slut, men jag tänker bära med mig känslan av hopp, engagemang och inspiration så länge som det bara går. Tack alla underbara människor som orkar vara underbara i en värld där de allt som oftast bemöts som irriterande idioter.
Ni gör skillnad.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar